Hejsan!

Sitter här med världens huvudvärk. Tänker på morfar oxå. Kan verkligen inte fatta att han är död, borta, inte finns mer. Det har inte riktigt sjunkigt in ännu. Tycker så synd om min mamma som hittade sin egen pappa död, hon var verkligen chockad och hon blev inte ledsen för en efter sjukhuset hämtade honom. Då komm alla kännslorna och hon blev helt knäckt. Usch ja hatar sånna här saker, varför ska man dö för? Hoppas ja kan hantera det här på ett bra sätt nu pga min jävla anorexia så hanterar ja allt jag inte kan kontrollera genom att träna och att inte äta. Det är en stor del av anorexian , att man kontrollerar det man inte kan kontrollera genom att kontrollera matintaget och träningen. Alla kännslor man känner tar man ut över sin kropp för att försöka bedöva den smärtan man känner innombords. Just nu vill jag bara springa, hur långt som helt utan att stanna..bara springa och springa. Har redan tränat jätte mkt och ja vet inte om jag kommer få mkt sömn..Fan! Imorgon ska jag med mamma till morfars lägenhet. Hellvette ja hatar sånt här!